1 Serveringsverksamhet

1.1 Alkoholdryck

Med alkoholdryck, som inte får serveras utan myndighets tillstånd, avses dryck som är avsedd att förtäras, och som innehåller över 2,8 volymprocent etylalkohol. Med en svag alkoholdryck avses en alkoholdryck, som innehåller högst 22 volymprocent etylalkohol, och med en stark alkoholdryck avses en alkoholdryck, som innehåller mer än 22 volymprocent etylalkohol (AL 3 §). Med genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller högst 4,7 volymprocent alkohol avses bland annat s.k. mellanöl, cider, longdrink eller vindrycker.

1.2 Inköp av drycker för servering

På serveringsstället får man servera och förtära endast lagligen till detta levererad alkoholdryck (AL 58 § och 85 § 6 mom.). Alkoholdryckerna kan köpas från alkoholbolaget eller av en tillverkare eller partiförsäljare som innehar tillstånd för sin verksamhet. Tillståndshavaren kan också importera alkoholdrycker för servering i enlighet med 8 § alkohollagen.

Servering och förtäring av en kunds egna alkoholdrycker på ett serveringsställe är alltid förbjudet. Det är t.ex. inte tillåtet att under en privat tillställning i en restaurang bjuda på en välkomstskål av champagne som kunden hämtat utomlands, utan alkoholdryckerna skall alltid vara sådana som lagligen anskaffats för servering.

Alkoholdryckerna skall alltid köpas med ifrågavarande serveringsställes tillståndsnummer. Tillståndshavaren får inte med sitt tillståndsnummer köpa alkoholdrycker för tillställningar som ordnas på annan plats än på serveringsstället.

Ifall en företagare har såväl detaljhandels- som serveringstillstånd, eller innehar flera serveringstillstånd, skall inköp och lager på vart och ett ställes tillstånd hållas klart i sär. Lageröverföringar mellan verksamma serveringsställen är inte tillåtna.

Lagen begränsar förtärandet av egna alkoholdrycker också i sådana utrymmen, som inte har serveringstillstånd. Enligt lag är det förbjudet att förtära alkoholdrycker i förplägnadsrörelser och på andra ställen, där allmänheten mot betalning får mat och förfriskningar (AL 58 §). På slutna tillställningar som ordnas i andra allmänna lokaler är det tillåtet att förtära alkohol, om tillställningens arrangör har gjort en anmälan om saken till polisen (AL 59§).

På cateringtillställningar som ordnas i kundens egna utrymmen eller i andra utrymmen, som inte är serveringsområde eller förplägnadsrörelse, kan man avgiftsfritt servera kundens egna drycker åt de inbjudna gästerna. Affärsidkaren som sköter serveringen på tillställningen får inte uppbära någon som helst ersättning för anskaffningen av alkoholdryckerna, upphällandet eller öppnandet av flaskorna. Ifall verksamheten är återkommande och

avgiftsbelagd och riktar sig till en obegränsad publik är det fråga om en förplägnadsrörelse, och servering av kundens egna drycker är inte möjligt.

1.3 Alkoholbokföring och alkohollager

Tillståndshavaren skall registrera försäljningen kontovis så att försäljningsuppgifterna fås för kvartalsrapporten som skickas till tillståndsmyndigheten.

Vid eventuell inspektion i rörelsen skall serveringstillståndets innehavare med verifikat kunna visa myndigheterna att alkohollagret är anskaffat på lagligt sätt.

Andra alkoholdrycker än sådana som anskaffats med tillståndsnumret får inte förvaras i restaurangens serveringsutrymmen. Kundernas egna alkoholdrycker som lämnats för förvaring skall hållas skilda från serveringsdryckerna, t.ex. i klädförvaringen eller i motsvarande utrymme.

1.4 Avslutande av serveringsverksamhet

När en rörelses verksamhet avslutas eller när den övergår till en annan ägare får alkoholdryckslagret överlåtas enligt de villkor och begränsningar som uppställs av den myndighet som beviljar tillståndet (AF 28 §). Drycker som anskaffats för servering får inte tas i personligt bruk då affärsverksamheten avslutas. Alkohollagret skall överföras till den nya ägaren eller till ett annat serveringsställe eller returneras till partiförsäljaren. Överlåtelsepriset kan avtalas mellan köpare och säljare.

Då alkohollagret överförs till den nya ägaren eller till något annat serveringsställe skall lagret inventeras och ett detaljerat överlåtelsedokument skall uppgöras och en kopia av detta skall skickas till den myndighet som beviljat serveringstillståndet.

Tillståndsmyndigheten skall skriftligen underrättas om serveringsverksamhetens upphörande eller förändringar i serveringsställets besittningsförhållanden senast två veckor efter att förändringarna har skett (SHMb 162/98, 10 §).

1.5 Serveringstider

En förplägnadsrörelse får öppnas tidigast klockan 05.00, och den får hållas öppen till klockan 02.00 (F om inkvarterings- och förplägnadsrörelser 4 § 1 mom.). Förplägnadsrörelse som serverar alkohol för hållas öppen senast till klockan 04.00 i enlighet med vad serveringstillstånd beviljande myndighet besluter om förlängning av serveringstiden efter klockan 01.30 (F om inkvarterings- och förplägnadsrörelser 5 § 2 mom.). Om förplägnadsstället på basen av skriftlig anmälan till polisen fungerar som nattcafé mellan klockan 02 och klockan 05, får alkohol inte serveras under denna tid (F om inkvarterings- och förplägnadsrörelser 5 § 1 mom. och 5a §).

Nya kunder får tas emot senast 30 minuter före stängningstiden (4 § F om inkvarterings- och förplägnadsrörelser).

Serveringen av alkoholdrycker får inte inledas före klockan 09.00. Serveringen skall avslutas när serveringsstället stängs, dock senast klockan 01.30. Om serveringsstället stängs efter klockan 24.00, skall serveringen avslutas senast en halv timme före serveringsställets stängningstid (AF 23 §).

Efter stängning får kunderna inte längre vistas på serveringsområdet, och alkoholdrycker får inte längre förtäras på förplägnadsrörelsen. Också anordnandet av privattillställningar och t.ex. personalens förtärande av alkohol på restaurangen efter stängningsdags är förbjudet.

1.6 Tillstånd till förlängning av serveringstid

Enligt alkoholförordningens 23 § är serveringstiden 09.00 ‑ 01.30. Tillstånd kan beviljas att inleda serveringen tidigast klockan 05.00. Tillstånd kan beviljas att fortsätta serveringen till klockan 02.30 eller 03.30. Tillstånden beviljas av den myndighet som utfärdat serveringstillståndet. Från och med 1.1.2004 beviljas alla tillstånd för förlängd serveringstid av länsstyrelsen (AF 23 §).

Blankett för ansökan om förlängd serveringstid kan beställas av tillståndsmyndigheten. Ärendets behandling fördröjs ofta p.g.a. bristfälligt uppgjorda ansökningar. Det är skäl att lämna in ansökan ca en månad före det i ansökan uppgivna datumet för förlängningstidens ibruktagande.

Statsrådet har 19.12.2002 utfärdat en förordning om förlängning av serveringstiden för alkoholdrycker som ersätter Social- och hälsovårdsministeriets beslut 761/95. Följande paragrafhänvisningar berör detta beslut.

Tillstånd till förlängning av serveringstiden kan beviljas endast av särskilda skäl. Tillstånd kan beviljas endast om serveringsstället är så beläget, att förlängningen av serveringstiden inte kan antas åsamka dem som bor i närheten olägenhet eller störning. Om tillståndsmyndigheten anser det vara nödvändigt för förverkligande av syftet med alkohollagen kan tillstånd förvägras eller beviljas så att det tidsmässigt eller till sin omfattning avviker från ansökan. Tillstånd kan förvägras och beviljade tillstånd dras in, ifall att det på serveringsstället förekommit allvarliga fel i serveringen, återkommande ordningsstörningar eller verksamhet i strid med god sed (4 §).

Tillstånd till servering före klockan 09.00 kan beviljas endast av särskilda med turismen sammanhängande skäl, en särskild tillställning eller ett särskilt evenemang förutsätter det
(5 § 1mom.).

Särskilda skäl till servering av alkoholdrycker efter klockan halv två kan anses vara:

1) serveringsställets verksamhetsidé, som på grund av ett högklassigt underhållningsprogram eller någon annan jämförbar orsak förutsätter förlängd serveringstid och att

2) det på serveringsstället ordnas en särskild tillställning eller ett särskilt evenemang av en karaktär som förutsätter förlängd serveringstid.

Tillstånd att servera alkoholdrycker till klockan halv fyra kan i första hand beviljas ett serveringsställe som uteslutande håller kvälls- eller nattöppet, om

1) serveringsstället fungerar i anslutning till ett högklassigt hotell; eller

2) serveringsstället i fråga om sin utrustnings- och servicestandard är en särskilt högklassig underhållningsrestaurang (5 § 2 och 3 mom.).

Tillstånd kan beviljas för varje veckodagar eller en del av veckans dagar. Tillståndet kan gälla hela rörelsen eller någon annan uttryckligen angiven del av den (6 § 2 mom.).

Ett serveringsställe som har beviljats tillstånd att någon veckodag servera alkoholdrycker efter klockan halv två, får natten före självständighetsdagen, nyårsdagen, första maj och midsommardagen servera till klockan halv fyra, om inte tillståndsmyndigheten föreskriver annat (7 §).

Tillstånd kan beviljas för högst två år. För särskilda tillställningar och evenemang kan tillstånd beviljas endast tillfälligt, dock högst för en månad (8 §).

Tillståndsmyndigheten begär ett utlåtande om ansökan av polisen och vid behov också av länsstyrelsen. Ett hinder för tillståndets beviljande kan vara t.ex. polisens utlåtande om tidigare störningar i ordningen. Också polisens uppfattning om affärsverksamhetens natur beaktas då ansökningar om förlängd serveringstid behandlas.

Övergången till sommar- och vintertid påverkar verksamheten i restauranger som beviljats tillstånd till förlängd serveringstid till klockan 03.30. Vid övergången till sommartid skall serveringen avslutas klockan 02.30 därför att klockan ställs framåt med en timme från klockan 03 till klockan 04. Serveringsstället skall alltså stängas enligt klockan. Den timme som förloras kan, om man så vill, tas igen i samband med övergången till vintertid då serveringen avslutas klockan 03.30 först i det skede då klockan ställts en timme bakåt från klockan 04 till klockan 03.

1.7 Personal

En person som inte fyllt 18 år får inte anlitas för servering av alkoholdrycker, om han inte skaffat sig en tillräcklig yrkesutbildning i en läroinrättning som avses i lagen om yrkesläroanstalter (487/87) eller på det sätt som avses i lagen om läroavtalsutbildning (AF 27 § 1 mom.) eller yrkesutbildning som avses i lagen om yrkesläroanstalter (630/98) eller avlagt examen som avses i lagen om vuxenutbildning (631/98).

En person som inte har fyllt 18 år, som i en yrkesläroanstalt i samband med utbildning i förplägnadsbranschen endast fått litet teoretisk undervisning om servering av alkoholdrycker utan praktisk övning, kan i huvudsak inte anses inneha tillräcklig yrkesutbildning för servering av alkoholdrycker. Däremot kan en ung person som i en läroinrättning i branschen, t.ex. i hotell- och restaurangskola, avlagt examen vars läroplan innehåller skolning i servering och praktisk övning, anses ha den utbildning som avses i alkoholförordningen.

En studerande som har fyllt 16 år kan anlitas för servering av alkoholdrycker enligt undervisningsprogrammet enbart under ledning av en utbildare eller handledare som fyllt 20 år och som har fått behörig utbildning (AF 27 § 2 mom.). Den servering enligt undervisningsprogrammet som avses i stadgandet sker under praktikperioden antingen i läroanstaltens restaurang eller på arbetsplatser under tillsyn och ledning av en utbildare eller handledare på arbetsplatsen. Exempelvis en 17-åring som nyligen påbörjat sina studier i en läroanstalt i branschen har inte en allmän kompetens för servering av alkoholdrycker.

På serveringsstället skall finnas tillräckligt med personal, med beaktande verksamhetens omfattning, för en effektiv övervakning samt för upprätthållande av ordningen enligt 23 § alkohollagen och iakttagande av de förbud som avses i 24 § alkohollagen (se avsnitt 1.9). Personalens utbildning, erfarenhet, kunskaper och färdigheter skall vara tillräckliga med beaktande av restaurangrörelsens karaktär, nivå, omfattning och möjligheterna att effektivt övervaka serveringen (SHMb 162/98, 7 och 11 §). En plan angående personalens antal och uppgifter skall läggas fram för tillståndsmyndigheten (AL 21 c §).

Personalen får inte vara under inverkan av berusande medel i arbetet (SHMb 162/98, 11 §).

1.8 Ansvarig föreståndare

Serveringsstället skall ha en av serveringstillståndets innehavare utsedd ansvarig föreståndare och ett tillräckligt antal ställföreträdare för denna. Den ansvarige föreståndaren och ställföreträdarna skall vara lämpliga för uppgiften och genom utbildning eller erfarenhet ha förvärvat tillräcklig yrkesskicklighet.

Olämplig för uppgiften som ansvarig föreståndare och dennes ställföreträdare är den som på grund av rusmedelsmissbruk eller tidigare förseelser eller försummelser uppenbart inte kan sköta sina uppgifter.

Genom utbildning förvärvad tillräcklig yrkesskicklighet förutsätter minst ett års heltidsstudier inom restaurangbranschen, om undervisningsprogrammet innehåller undervisning och praktik i servering av alkoholdrycker. Genom erfarenhet förvärvad tillräcklig yrkesskicklighet förutsätter minst två års heltidsarbete med servering av alkoholdrycker samt ett av en restaurangläroanstalt utfärdat intyg över förtrogenhet med bestämmelserna om servering av alkoholdrycker.

I fråga om ett serveringsställe där det serveras enbart genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller högst 4,7 volymprocent etylalkohol kan tillräcklig yrkesskicklighet med avvikelse från 3 mom. konstateras genom ett av en restaurangläroanstalt utfärdat intyg över förtrogenhet med bestämmelserna om servering av alkoholdrycker. (AL 21 b § 2-4 mom.)

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet (1371/02) föreskrivs närmare om det undervisningsprogram och det av en restaurangläroanstalt utfärdat intyg som avses i 3 och 4 mom.

Den ansvarige föreståndaren och ställföreträdarna skall vid sidan av innehavaren av serveringstillståndet se till att denna lag iakttas på serveringsstället. (AL 21 b § 1 mom.)

Tillståndshavarens beslut om ansvarig föreståndare och dennes ställföreträdare skall finnas framlagt på serveringsstället. Om ställföreträdarna är flera till antalet skall den inbördes ställföreträdarordningen mellan dem framgå av beslutet. Den ansvarige föreståndarens och dennes ställföreträdares genom utbildning eller erfarenhet förvärvade yrkesskicklighet skall på begäran av tillståndsmyndigheten kunna utredas på serveringsstället.
(AF 27a §).

Beslutet om ansvarig föreståndare förutsätter att det tillämpas tydligt. I många restauranger antecknas ansvarsordningen också i arbetslistorna. Ställföreträdarordningen behövs om den ansvariga föreståndare som antecknats i arbetslistan blir tvungen att lämna serveringsstället eller annars får förhinder. I sådana fall träder ställföreträdaren i hans ställe.

Ansvariga föreståndarens uppgift att övervaka att alkohollagens stadganden följs på serveringsstället förutsätter att han är närvarande. Ett arrangemang där ansvariga föreståndaren t.ex. kan kallas till serveringsstället från sin närbelägna bostad kan inte anses vara i enlighet med bestämmelserna.

Avsikten med arrangemanget med ansvarig föreståndare är att säkra en tillräcklig egentillsyn i serveringsstället, som är av central betydelse för att förebygga överträdelser och ordningsstörningar. Tillståndshavaren skall se till att arbetsturens ansvariga föreståndare har förutsättningar att effektivt övervaka alla serveringsutrymmen. Förutsättningarna för effektiv övervakning saknas och övervakningen anses försummad, om tillståndshavaren som ansvarig föreståndare för arbetsturen utser en anställd som helt är bunden vid hotellets reception, köket eller arbetet i en viss avdelning. Tillståndshavaren skall beakta de särskilda omständigheterna i serveringsstället i ordnandet av övervakningen. Det kan finnas orsak att utse en egen ansvarig föreståndare för de olika avdelningarna i restaurangen.

Det är skäl att understryka att övervakningen på serveringsstället inte enbart skall vara den ansvariga föreståndarens uppgift och ansvar. Varje anställd skall för sin egen del känna till stadgandena och bestämmelserna om serveringen och följa dem i gott samförstånd med den övriga personalen. Att skapa och upprätthålla en sådan attityd är en hederssak för en tillståndshavare och ansvarig föreståndare som behärskar sitt yrke.

1.9 Ordning på serveringsstället

Berusade skall vägras tillträde till serveringsstället. Om en kund uppträder störande eller uppenbart är berusad skall han avlägsnas från serveringsstället (AL 23 § 1 mom.).

Alkoholdrycker får inte serveras:

1) till den som inte har fyllt 18 år;

2) till den som uppträder störande eller uppenbart är berusad; eller om

3) det finns anledning att befara alkoholmissbruk (AL 24 § 1 mom.).

Ej heller sådan dryck som innehåller minst 1,2 och högst 2,8 volymprocent etylalkohol får serveras till person som inte har fyllt 18 år (AL 24 § 2 mom.)

Den som köper alkoholdrycker är skyldig att på begäran styrka sin identitet för kontroll att han uppnått myndig ålder (AF 26 §).

Servering till minderåriga som beror på bristfällig övervakning är en allvarlig överträdelse. Man bör omsorgsfullt kontrollera unga kunders ålder. Åldern skall utredas med hjälp av tillförlitliga identitetsbevis. Lagen överträds alltid då alkoholdryck serveras åt minderåriga, också om det är fråga om en ung person som verkar se myndig ut.

Det är inte förbjudet för minderåriga att vistas i en restaurang. På serveringsstället skall man dock övervaka att minderåriga inte kan dricka alkohol som t.ex. någon annan kund har förmedlat. I sådana fall likställs den bristande övervakningen med servering till minderårig.

Berusningens kännetecken är bl.a. olika funktionella störningar såsom vinglande, sluddrigt eller högljutt tal, osäkra och fumliga rörelser, slumrande, glasartad blick osv.

En berusad har starkt nedsatt omdömesförmåga. Han är av den orsaken oberäknelig och hans följande handling kan inte förutses. En berusad förorsakar lätt en störningssituation t.ex. då han tagit en alkoholportion som tillhör någon annan kund. För att förhindra olägenheter och störningar skall den berusade genast avlägsnas från serveringsstället då hans berusning syns på ett uppenbart sätt. Avlägsnandet skall ske finkänsligt men beslutsamt. Om kunden är kraftigt berusad skall serveringsstället se till att han tryggt kommer t.ex. till sin bostad. Vid sådana tillfällen kan kundtryggheten kräva att man vänder sig till polisen för hjälp. Om straff för utsättande stadgas i strafflagen (SL 21:14 §, 43:8 §)

Inkvarterings- och förplägnadsrörelse har rätt att välja sina kunder i enlighet med sin verksamhetsidé (F om inkv. och förpl. rörelser 10 §). De vanligaste kriterierna är begränsningar med avseende på ålder och klädsel. Kundernas urvalskriterier får inte vara diskriminerande eller basera sig på t.ex. ras, hudfärg, språk, sexuell inriktning eller samhälliga åsikter (SL 11:9 §).

1.10 Alkoholportioner och prissättning

Serveringsstället skall ha ett tillräckligt sortiment av svaga alkoholdrycker samt alkoholfria drycker till skäliga priser (AL 25 §).

Av alkoholdrycker får endast serveras en portion åt gången (basportion). Det är förbjudet att servera dubbelportioner. I samband med måltider får flera alkoholdrycker serveras samtidigt. Sällskap får serveras alkoholdrycker flaskvis eller i andra försäljningsförpackningar
(AF 24 § 1 mom.).

Det är förbjudet att servera alkohol i s.k. dubbla portioner. Det är också fråga om dubbla basportioner då man samtidigt serverar dem i två skilda glas. Avsikten med förbudet att servera dubbla är att förhindra olägenheterna av att kunden fort blir berusad. Personalen har möjlighet att följa med kundens berusningstillstånd då alkoholdryckerna serveras enligt de mått som stadgats i förordningen.

Basportionen för starka alkoholdrycker är 4 centiliter, men de skall även serveras i portioner om 2 centiliter. I hotellrummens minibarer kan basportionen vara 5 centiliter, om den dryck som serveras har förpackats i en miniatyrflaska av denna storlek.

Basportionen för svaga alkoholdrycker är 8 centiliter, men de skall även serveras i portioner om 4 centiliter. I hotellrummens minibarer får basportionen vara 5 centiliter, om drycken förpackats i miniatyrflaska av den storleken (AF 24 § 2 mom.).

Basportionen för svaga alkoholdrycker är 8 centiliter, men de skall även serveras i portioner om 4 centiliter (AF 24 § 3 mom.).

Alkoholdryck som framställts enbart genom jäsning (t.ex. rött och vitt vin) eller vars alkoholhalt är högst 5,5 volymprocent får serveras glas- och flaskvis eller i andra försäljningsförpackningar. Största tillåtna engångsportionen är högst en liter per kund (AF 24 § 4 mom.).

Vid servering av drinkar som blandas av flera alkoholdrycker (cocktails) får den sammanlagda mängden alkohol inte överstiga den mängd som finns i 4 centiliter stark alkoholdryck (AF 24 § 5 mom.). Ett undantag från detta utgör drinkar av öl, cider eller skumviner. Enligt Produkttillsynscentralens beslut (som grundar sig på alkoholförordningens stadgande) får en drinkar bestående av öl, cider eller skumvin innehålla högst 2 cl stark alkoholdryck eller 4 cl svag alkoholdryck.

Produkttillsynscentralen kan bevilja undantag från bestämmelserna om portionsstorlek
(AF 24 § 6 mom.). Restaurangen kan söka undantagslov t.ex. för en speciell cocktail, som är något större än vanligt.

Den nya alkohollagen avreglerade serveringens prissättning. Priserna har ingen övre gräns, men som undre gräns har man tillämpat dryckens inköpspris. Att Iocka kunder genom att sälja alkohol till ett förlustbringande pris är alltså inte tillåtet på restaurang.

1.11 Försäljning på kredit och givande av kvitto

Alkoholdrycker får inte säljas på kredit, mot pant eller genom byteshandel.

Servering på kredit är tillåtet endast

1) till samfund,

2) till resande som bor på hotell eller om uppbärande av kontant betalning skulle medföra oskälig olägenhet på grund av festens, representationstillställningens eller någon annan liknande tillställnings art eller omfattning, samt

3) annars till enskilda personer, med iakttagande av kreditsystem som produkttillsynscentralen har godkänt (AF 25 §).

Produkttillsynscentralen har gällande enskilda personer godkänt följande kreditsystem:

· internationellt kreditkort

· inhemskt kreditkort som godkänns också i andra länder som betalningsmedel för alkoholdrycker.

Användningen av kreditkort som betalning för alkoholdrycker förutsätter i Finland att också rörelsens övriga tjänster som kunden använt kan betalas med nämnda kreditkort.

Tillståndshavaren eller personalen får inte låna egna eller restaurangens pengar åt en kund i den avsikt att kunden skulle kunna köpa alkoholdrycker i restaurangen. Högsta förvaltningsdomstolen har i sina beslut konstaterat att det i sådana fall är fråga om förbjuden försäljning på kredit.

Över alkoholdrycker som serverats skall kunden utan att han ber om det ges en räkning eller något annat verifikat, om inte den myndighet som beviljat serveringstillståndet av särskilda skäl beviljat befrielse från detta (AF 25 § 3 mom.). Befrielse har beviljats t.ex. åt teaterrestauranger. Givande av kvitto under föreställningens paus försvårar betjäningen och är besvärligare än vanligt.

1.12 Serveringsområde och ändringar i det

Servering får ske endast inom ett sådant av tillståndsmyndigheten godkänt område där en effektiv övervakning är möjlig. Som serveringsområde får inte godkännas ett allmänt läktarutrymme som används för idrotts-, motions-, musik- eller andra jämförbara evenemang. Serveringsområdet skall märkas ut eller avgränsas på ett för kunderna tydligt sätt, om det inte annars klart kan urskiljas. Trafiken till och från serveringsområdet skall kunna kontrolleras effektivt. En plan angående avgränsning av serveringsområdet skall läggas fram för tillståndsmyndigheten.

Serveringsområdet kan ändras på anmälan av tillståndsinnehavaren. En förutsättning för ändring av serveringsområdet är dock att tillståndsmyndigheten ger tillstånd till det, om ändringen är av betydelse för övervakningen av serveringen. Närmare bestämmelser om ändring av serveringsområden utfärdas genom förordning av statsrådet.(AL 21 c § 3-4 mom.)

Serverade alkoholdrycker skall konsumeras inom serveringsområdet. Det är förbjudet att bedriva detaljhandel med och att föra bort sådana drycker från serveringsstället som har serverats eller som har levererats till en restaurang för servering (AL 23 § 2 mom.). Denna bestämmelse gäller också sommarterrasser och uteserveringsområden som byggts i samband med olika tillställningar.

Serveringsområdet kan ändras på anmälan av tillståndsinnehavaren utom då

1) serveringstillståndet är tillfälligt,

2) serveringsområdet utvidgas utomhus, eller

3) serveringsområdet utvidgas till en annan byggnad.

Anmälan om ändring av serveringsområdet skall lämnas in till tillståndsmyndigheten minst tre veckor före ändringen är planerad att tas i bruk. Tillståndsmyndigheten skall inom två veckor från att ha mottagit anmälan meddela om anmälan godkänns.

Om ändringen inte enligt 1 mom. kan verkställas genom anmälan krävs för ibruktagandet av ändringen tillstånd av tillståndsmyndigheten.

Anmälan och tillståndsansökan skall innehålla de uppgifter och bilagor om serveringsområdet som avses ovan i 21 §.

Tillståndsmyndigheten kan förbjuda ibruktagandet av ändringen eller utfärda begränsningar eller ställa villkor för den med stöd av 21 c och d § alkohollagen.(AF 22 §)

1.13 Köksalkohol

En restaurang kan anhålla om tillstånd att använda köksalkohol i matlagningen. Köksalkoholdryckerna är avsedda enbart för matlagning och de är inte alkoholskattepliktiga. Användningen av skattefri köksalkohol för tillverkning av drycker eller dryckesblandningar är förbjuden. Överträdelse av förbudet leder till återkallandet av användnings- och serveringstillståndet.

Tillståndet skall sökas från produkttillsynscentralens produkttillsynsenhet. Tillståndet förutsätter att behovet av köksalkohol är motiverat och att användningsstället är tillförlitligt och har de förutsättningar som behövs.

Till ansökan skall bifogas en utredning om alkoholens användning och det årliga behovet (alkoholsort och mängder, matrecepten).

Användningen och lagerhållningen av köksalkohol skall bokföras.

Det lönar sig inte att söka användningstillstånd för köksalkohol för matlagning i liten skala, då tillståndet kostar 170 € och den minsta årliga tillsynsavgiften är 84 €.

1.14 Mått som används i serveringen av alkoholdrycker

I serveringen av alkoholdrycker skall användas mått som officiellt har kontrollerats eller justerats (justeringslag 219/65 och justeringsförordning 370/92).

Måttkärlen (s.k. brännvinsmått t.ex. 12 cl, 8 cl, 4 cl, 2 cl, 1,5 cl och 1 cl) skall justeras före de tas in bruk. Måtten behöver inte omjusteras förutsatt att justeringsstämpeln är tydlig och att måttet är oskadat.

Vätskemätare (brännvins-, vin-, öl- och cidermätare) skall justeras med tre års mellanrum och alltid då plomberna har brutits eller då man annars misstänker mätarens riktighet.

I serveringen av öl och cider får godkända standardglas som försetts med måttstreck användas. Standardglas kan användas som alternativ till justerade öl- eller cidermätare. Standardglasen godkändes till 10.2.1994 av Oy Alko Ab varefter godkännandet överfördes till Tekniska kontrollcentralen (numera Inspecta Oy). Då man använder godkända standardglas skall drycken hällas ända till måttstrecket. Vätskenivån får inte ligga under strecket.

Justeringsstämpeln är en stämpel eller ett märke som består av en krona, justeringstidpunkt och ett igenkänningstecken som anger vem som utfört justeringen.

Säkerhetsteknikcentralen och länsstyrelserna övervakar att man i serveringen av alkoholdrycker använder lagliga mätredskap. Den som använder ojusterade redskap kan dömas till straff för användandet av olagligt mått.

Justeringen av mått handhas av Inspecta Oy (tel. 010 521 600) som har justerare på flera orter.

1.15 Kommersiell import av alkohol för servering

Serveringstillståndshavare får för serveringen importera i serveringstillståndet avsedda alkoholdrycker efter att han till produkttillsynscentralen har anmält att han kommer att vara verksam som importör (AL 8 §). Anmälan till STTV:s produkttillsynsenhet görs på fastställd blankett. Anmälan returneras kvitterad till tillståndshavaren för att eventuellt uppvisas i tullen i samband med importen. Blankett för anmälan om import ges av Produkttillsynsenheten.

En produktanmälan måste göras till Produkttillsynsenheten över alla alkoholdrycker som skall säljas på den finska marknaden. Vidare skall ett så kallat primärkontrollintyg bifogas för alla alkoholdrycker som importeras utifrån EU-området (obs. oberoende av ursprungsland).

Analysintyget för primärkontrollen skall vara utfärdat av ett godkänt laboratorium (gäller viner) eller av annat laboratorium som använder en godkänd analysmetod för alkoholdrycker (gäller övriga drycker). Andra intyg, t.ex. tillverkarens produktspecifikation/certifikat eller annan produktinformation gäller ej som analysintyg för primärkontroll. Intyget skall vara på något medlemslands språk, dock ej på grekiska. I analysintyget skall tydligt anges den dryck intyget gäller (intyget skall innehålla EAN-nummer eller annat produktnummer samt produktens namn).

Då man från tredje land importerar partier om minst 3.000 liter behövs dessutom en s.k. standardimportlicens, som tullen kan bevilja på begäran.

Om importverksamheten är fortlöpande kan restaurangen av tullstyrelsen anhålla om tillstånd att fungera som registrerad näringsidkare. Härvid måste restaurangen utfärda en ständigt ikraftvarande säkerhet för erläggandet av accisen. Blanketter finns att få på distriktstullkammaren, och ansökningen lämnas till distriktstullkammaren på den ort där restaurangen är belägen.

En sporadiskt importerande restaurang fungerar som en icke registrerad näringsidkare. Innan produkterna sänds till Finland skall man då göra en anmälan till distriktstullkammaren och utfärda en engångssäkerhet för erläggandet av accisen.

Vid import skall alkoholdrycken anmälas för beskattning. Skatten uppbärs av distriktstullkamrarna. Alkoholdryckens import anses vara olaglig om finländsk alkoholskatt inte har erlagts. Servering av sådan dryck leder till återkallandet av serveringstillståndet.

Importen anmäls månadsvis på STTV:s produkttillsynsenhet rapportblankett senast den 18 dagen i följande månad.

1.16 Restaurangens egentillsyn i alkoholdryckernas produkttillsyn

Serveringsrestaurangen ansvarar för produktövervakningen för de alkoholdrycker den säljer. Ansvaret betonas speciellt då restaurangen importerar alkoholdrycker för sin egen servering och då den serverar fatöl, varvid ölets kvalitet beror på restaurangens verksamhetsförhållanden och vidtagna åtgärder.

Produkttillsynscentralens produkttillsynsenhet kommer vid behov att ge anvisningar om produkttillsynen i anslutning till egen import. Produkttillsynsenheten har medverkat med organisationerna i bryggeri- och restaurangbranscherna om att utarbeta anvisningar “Oluen omavalvonta ravintolassa” (Helsingfors 1997, på finska). Kvalitetskontrollen av ölet är en del av restaurangens egentillsyn. I anvisningarna behandlas de vanligaste kvalitetsriskerna och förebyggande åtgärder samt exempel för uppgörandet av blankett för egentillsyn.

Produkttillsynsenheten kommer att stickprovsmässigt övervaka fatölets kvalitet genom att utföra renhetsprover i restaurangerna och genom laboratorieanalyser.

1.17 Insamling av data och rapporteringsskyldighet

Det är tillståndshavarens skyldighet (AL 44 §) att för tillsynen rapportera kvartalsvis till tillståndsmyndigheten om försäljnings- och personaluppgifter. Varje tillståndshavare skall lämna uppgifterna på en blankett som skall skickas till länsstyrelsen senast den tionde dagen efter rapportperioden, dock så att rapporten i samband med tillfälliga tillstånd skall ges senast tio dagar efter att verksamheten har upphört. Länsstyrelserna för in uppgifterna i registren för alkoholnäringen.

Försummelser i att lämna in korrekta uppgifter tolkas på STTV som en tillförlitlighetsfråga för företagaren och alltså som en överträdelse som avses i alkohollagens 22 § 1 mom. 1 punkt, enligt vilken tillståndet t.o.m. kan återkallas om försummelserna upprepas. Ifall en restaurang inte efter påminnelse avger kvartalsrapport kommer tillståndsmyndigheten att vidta sanktionerande åtgärder.

Erhållandet av uppgifter är viktigt från hela branschens synpunkt, då man med hjälp av dem följa upp branschens utveckling och förebygga grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

2 Reklam för alkoholdrycker i restaurangen

2.1. Allmänna principer

Reklam för starka alkoholdrycker är tillåten på serveringsställen, men utanför restaurangerna (skyltar ute, fönstertejpning, annonsering i tidningar, internet) är reklam för starka alkoholdrycker förbjuden. Om reklam på serveringsställen

stadgas närmare i social- och hälsovårdsministeriets beslut 841/95.

Utgångspunkt är att reklam för svaga alkoholdrycker (högst 22 vol-%) är tillåten. Förbjuden blir den om där används säljfrämjande metoder som är opassande eller i strid med god sed eller då reklamen riktas till minderåriga. STTV har utfärdat anvisningar om alkoholreklam (2/02/98) som har kompletterats 22.10.2001. Anvisningarna innehåller exempel om tolkning av bestämmelserna. Marknadsföringens helhetsintryck är ändå oftast avgörande då man utvärderar när verksamheten skall anses lagstridig.

I produkttillsynscentralen behandlas frågor som berör övervakningen av reklam för alkoholdrycker på allmänna avdelningen. På den lokala nivån övervakar länsstyrelsen alkoholreklamen och säljfrämjandet.

2.2 Otillbörliga säljfrämjande åtgärder

Förbjuden är bl.a. sådan alkoholreklam där kunder lockas till restaurangen med hjälp av gratis alkoholdryck eller erbjudanden där alkoholdrycken fås billigare desto mera man dricker. Reklamen får inte locka särskilt s.k. svaga konsumentgrupper såsom ungdomar, storkonsumenter eller missbrukare.

Exempel på opassande säljfrämjande:

· “Första drycken gratis”, “Vi lottar ut gratis drycker”,

· försäljning genom dumpning av priserna d.v.s. till ett så lågt pris att det inte motsvarar anskaffningspriset,

· “Drick så mycket du hinner för jämna pengar”

· “Två drycker till priset av en”

· “Var tionde öl gratis”, “Var femte dryck till halva priset”

· öldrickningstävling och därmed jämförbart, där drycken är en alkoholdryck. Tävlarna måste alltså nöja sig med “ettans” öl.

2.3 Smakprovning och produktpresentation

På förplägnadsställen får man inte arrangera för publiken avsedda smakprovningar eller annan avgiftsfri servering. Arrangerandet av smakprovningar är mot god sed och otillbörligt också på andra publiktillställningar.

På publikmässor som arrangeras på serveringsområde får man presentera svaga alkoholdrycker och bjuda på smakprov. Presentationen och smakprovningen skall ske enligt de stadganden och bestämmelser som gäller servering av alkoholdrycker. Alkoholbranschens utställare skall med serveringstillståndets innehavare avtala om leveransen av de alkoholdrycker som skall presenteras på mässan, samt komma överens om de praktiska arrangemangen i anslutning till presentationen.

Innehavare av serveringstillstånd får bjuda sina kunder på gratis alkoholdryck ifall det sker som ett uttryck för gästfrihet. Bjudningen får ske endast på sluten tillställning till personligen inbjudna gäster eller överraskande, t.ex. åt de kunder som just för tillfället råkar befinna sig i restaurangen. Gästfrihetsservering får idkas endast sporadiskt, och den serverade dryckesmängden skall vara måttlig. Man får inte informera på förhand om gästfrihetsservering t.ex. genom annonsering. Servering får inte heller arrangeras regelbundet på så sätt att kunderna känner till gratisserveringens tidpunkt, trots att därom inte informeras offentligt.

2.4 Gåvor och kundtävlingar

Man får inte ge en köpare av alkoholdryck en annan produkt “på köpet” som inte har ett uppenbart sakligt samband med alkoholdrycken. Ett uppenbart samband finns t.ex. mellan en drink och dess prydnader. Två alkoholdrycker har inte ett sådant sakligt samband med varandra att det skulle vara tillåtet att erbjuda dem tillsammans.

Exempel på förbjudet säljfrämjande:

· att ge en köpare av alkoholdryck en t-skjorta, märke, glas eller dylikt föremål. Den omständighet att föremålet är försett med dryckens märke gör inte erbjudandet tillåtet.

· att ge köparen en annan alkoholdryck: “Öl och snaps till gemensamt pris”.

· att senare ge ett föremål eller förmån genom att samla etiketter eller annan del av förpackningen.

· Stamkundskort, “ölpass” eller andra verifikat där man samlar stämplar av alkoholinköp och att kunden efter ett visst antal ges alkoholdryck eller annan förmån utan avgift.

Tillåtet är att:

· erbjuda måltid och en portion svag alkoholdryck till ett gemensamt pris. Samtidigt skall meddelas om ett alkoholfritt alternativ. Drycken är inte “gratis” eftersom kunden betalar ett gemensamt pris.

· priset för inträdesbiljetten inkluderar en portion svag alkoholdryck. Samtidigt skall meddelas att ett alkoholfritt alternativ står till buds. Drycken är inte “gratis” då kunden betalar för den i priset för biljetten.

· ha ett bonussystem där alkoholdryckerna utgör endast en del av produktinköpen av vilka bonus kan fås i en affärskedja (t.ex. måltider, hotellinkvartering). Bonusen skall vara måttlig till beloppet och den får inte ges som alkohol eller tobaksprodukt.

På ett serveringsställe får man inte ordna lotterier för allmänheten där vinsten utgörs av alkoholdryck. Lotterier får inte heller ordnas så att deltagandet förutsätter att man köper någon produkt (som inträdesbiljett eller alkoholdryck). Biljetten eller kvittot kan inte därför fungera som lottkupong.

Utlottningar eller tävlingar som berör starka alkoholdrycker kan överhuvudtaget inte ordnas för restaurangkunderna, fastän deltagandet inte skulle förutsätta inköp.

2.5 Reklam för starka alkoholdrycker

Utanför serveringsstället är reklam och indirekt reklam för starka alkoholdrycker förbjuden. I reklamen kan man uppge serveringsrättigheternas omfattning: t.ex. “fulla rättigheter” eller “också starka alkoholdrycker”.

Man får inte göra reklam för starka alkoholdrycker i tidningsannonser, tv-reklam, fönstertejpning, utomhusskyltar, Internet mm.

Förbjuden restaurangreklam är bl.a. sådan där det förekommer

· produktnamnet på en stark alkoholdryck (ex. Finlandia Vodka, Koskenkorva Vargtass) eller namn som anger sort (ex. “irländsk whisky”, “kaffe och konjak”). Man får inte heller använda omvägar som “013-festival” eller “piip-drycker”.

· bilder av flaska eller etikett som tillhör stark alkoholdryck

· vedertagna kännetecken för starka alkoholdrycker (ex. Åkerlandskapet som förekommer på Koskenkorvaflaskans etikett)

hela sortimentet (alltså också starka), ex. “alla drycker för en tia”.

Reklam för starka alkoholdrycker är tillåten inne i restaurangen. I reklam för dryckesportioner skall anges portionens storlek och pris samt den mängd alkoholdryck en dryckesblandning innehåller.

Det är ändå inte tillåtet att göra reklam för starka alkoholdrycker:

· i samband med produkter avsedda för kunderna att föra med sig (postkort, reklamblad, tändsticksaskar),

· genom att ordna utlottningar eller tävlingar som har anknytning till starka alkoholdrycker,

· genom att ge som pris eller lotterivinster produkter med starka alkoholdryckers kännetecken (t.ex. t-skjortor),

· genom att ge smakprover av starka alkoholdrycker.

Kännetecken för starka alkoholdrycker kan förekomma på personalens arbetskläder. Arbetskläder skall ändå hållas som arbetskläder: restaurangen skall se till att sådana plagg som har starka alkoholdryckers kännetecken inte används utanför serveringsstället.

Reklam för drinkar och cocktails som framställs av starka alkoholdrycker innebär säljfrämjande av starka alkoholdrycker som är förbjuden utanför serveringsställena. Förbudet gäller reklam för alla dryckesblandningar som framställs av starka alkoholdrycker oberoende om deras namn innehåller kännetecknet för stark alkoholdryck (ex. “kossuvichy”, “jallucola”) eller ej (ex. Caipiroska, Irish Coffee). Man får inte heller göra reklam för drinklistan om där ingår också dryckesblandningar som framställts av starka alkoholdrycker. Godkänd är endast reklam för sådana drinkar som framställs helt av sådana alkoholdrycker som innehåller högst 22- procentiga drycker. Reklam får göras för buteljeringar av färdiga svaga alkoholdrycker förutsatt att deras namn inte innehåller produktnamn för starka alkoholdrycker. Man får alltså göra reklam för long drink som köps färdig i partihandeln men inte för sådan “husets long drink” som tillverkas i restaurangen därför att den tillverkas av stark alkoholdryck, och reklamen för den främjar försäljningen av starka alkoholdrycker i restaurangen.

Benämningarna “snaps” och “salmare” eller “salkkare” ger intrycket av en stark alkoholdryck. Om reklamen avser dryck som tillverkas av svaga alkoholdrycker skall detta anges tydligt, ex. “tjärsnaps 21 %”, “svag salmare”, “Pink Cat salmare 21 %”.

2.6 Tobaksreklam

Reklam, indirekt reklam och annat säljfrämjande av tobak, tobaksprodukter, tobaksimitationer och rökdon är förbjuden (lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning 8 §, tobakslagen). Förbudet gäller också restaurangutrymmen.

I restaurangverksamheten gäller i tillämpliga delar också andra stadganden i tobakslagen. Övervakningen av försäljning och reklam av de produkter som avses i tobakslagen handhas av kommunerna och Produkttillsynscentralen.

3 Myndigheternas övervakning och sanktioner

3.1 Myndighetsövervakning

Tillståndsmyndigheten övervakar serveringen av alkoholdrycker på de serveringsställen till vilka den beviljat serveringstillstånd (AL 41 §). Produkttillsynscentralens övervakning är i första hand förhandsövervakning i samband med behandlingen av tillståndsansökningar. Tillståndsmyndigheten gör inspektioner på serveringsställen planmässigt och ofta i samarbete med olika myndigheter. Kontakten till skatte-, utsöknings-, tull-, polis- och arbetskraftsmyndigheterna har särskilt ökats och effektiverats för att förebygga grå ekonomi och ekonomisk brottslighet på restaurangbranschen.

Länsstyrelsens uppgift är att på sitt område i främsta hand övervaka detaljhandeln och serveringen av alkoholdrycker samt att bestämmelserna om reklam och annat säljfrämjande av alkoholdrycker följs (AL 42 §). Produkttillsynscentralen styr länsstyrelsernas övervakning
(AL 41 §).

Produkttillsynscentralen och länsstyrelserna har för tillsynen rätt att inspektera serveringställets utrymmen och verksamhet samt handlingar och att få de meddelanden, upplysningar och dokument som behövs för tillsynen. Produkttillsynscentralen och länsstyrelsen har också rätt att ta och utan ersättning få prover som behövs för tillsynen
(AL 44 §).

Under inspektionerna fäster man särskilt uppmärksamhet vid restaurangens egen övervakning och hur den fungerar. Inspektören presenterar sig för den ansvariga föreståndaren genom att visa sitt tjänstemärke. Under diskussionen tar inspektören upp sådana fel eller överträdelser som observerats. Inspektören strävar till att han inte stör gästerna och det normala arbetet i restaurangen. Den ansvariga föreståndaren och personalen bör samarbeta med inspektören i god anda. Det är t.ex. inte passande att man meddelar gästerna att det finns en inspektör på plats. Detta kan förorsaka onödig uppståndelse. Vid behov görs ett inspektionsprotokoll och en kopia av det ges åt tillståndshavaren eller den ansvariga föreståndaren. Protokollet kan innehålla en begäran om förklaring då tillståndshavaren ges tillfälle att inom en utsatt tid bli hörd i ett ärende. Underlåtenhet att iaktta den utsatta tiden hindrar inte att ärendet avgörs med stöd av alkohollagens 22 §.

Polisen övervakar den allmänna ordningen på serveringsställena (AL 46 §). Polisen kan om det behövs för att ordningen skall kunna upprätthållas på serveringsstället avbryta serveringen tillfälligt, för högst ett dygn (AL 22 §). Upprätthållandet av ordningen på serveringsstället hör till tillståndshavaren och personalen. Då situationen det kräver skall polisen ändå alltid kallas till platsen. Detta till exempel då en kund som varit delaktig i misshandel begär det. Det är bra att regelbundet vara i kontakt med den lokala polisen i frågor som berör upprätthållande av ordning på serveringsstället.

För upprätthållandet av ordningen kan polisen bestämma att rörelseidkaren utser en av polisen godkänd person till ordningsman för serveringsstället, och för vilken gäller i tillämpliga delar vad som stadgats om ordningsmän.

3.2 Sanktioner för brott mot serveringsbestämmelserna

Tillståndsmyndigheten kan ge tillståndshavaren en anmärkning, en skriftlig varning, ställa de villkor som behövs för övervakningen av serveringen eller utan ersättning begränsa tillståndet genom förkortning av serveringstiden, begränsning av serveringsområdet eller de typer av alkoholdrycker som får serveras eller utan ersättning återkalla sitt tillstånd för viss tid eller permanent, om

1. alkohollagen eller med stöd av den utfärdade stadganden, bestämmelser eller begränsningar har överträtts i näringsverksamheten,

2. tillståndshavaren inte längre har de förutsättningar eller besitter den tillförlitlighet som krävdes för tillståndet, eller om

3. det på serveringsstället har förekommit ordningsstörningar eller annat missbruk.
(AL 22 § 1 mom.)

Enligt 12 § i Social- och hälsovårdsministeriets beslut (SHMb 162/98 Produkttillsynscentralen och länsstyrelsen övervaka och följa iakttagandet av detta beslut samt iakttagandet av villkor och bestämmelser i däri angivna eller med stöd därav utfärdade tillstånd, under den tid tillstånden är i kraft. Om tillståndshavaren eller serveringsstället inte fyller de krav som nämns i ministeriebeslutet, skall tillståndsmyndigheten vidta åtgärder enligt alkohollagens 22 §. Om t.ex. tillståndshavaren, medlem i förvaltningsorgan eller majoritetsägare fortgående eller i betydande omfattning försummat att betala skatt eller andra offentliga avgifter, kan serveringstillståndet återkallas permanent.

Enskilda och smärre överträdelser leder oftast till en skriftlig anmärkning eller varning. Upprepade och grova överträdelser leder ofta till att tillståndet återkallas för viss tid. Vid allvarliga fall av överträdelser och missbruk kan tillståndet återkallas permanent. Innan man fattar beslut om sanktioner begär man en förklaring av tillståndshavaren, detta kan ske också i samband med inspektionsprotokollet som ges i samband med tillsynsmyndighetens besök.

Ordningsstörningar och serveringsöverträdelser kan leda till att också tillståndet till förlängd serveringstid återkallas.

Polisen kan med stöd av alkohollagen ge böter åt tillståndshavare eller personal som brutit mot serveringsbestämmelserna.

3.3 Sanktioner för brott mot reklamstadgandena i alkohollagen

Om det görs reklam för alkoholdrycker eller vidtas andra sådana marknadsförings- eller säljfrämjande åtgärder som strider mot 33 §, kan produkttillsynscentralen eller länsstyrelsen förbjuda den som givit eller utför uppdraget samt hans anställda att fortsätta eller upprepa den lagstridiga verksamheten (AL 49 § 1 mom.).

Produkttillsynscentralen eller länsstyrelsen kan förena ett förbud eller åläggande enligt denna lag med vite eller hot om att det som efter utgången av den utsatta tiden fortfarande är ogjort tvångsutförs enligt viteslagen på den försumliges bekostnad (AL 50 § 2 mom.). Om saken inte har rättats till inom den utsatta tiden kan produkttillsynscentralen eller länsstyrelsen också förelägga vite eller hot om tvångsutförande (AL 48 § 2 mom.).

Reklamöverträdelser som skett på serveringsställe kan också leda till påföljder enligt alkohollagens 22 § som riktas mot serveringstillståndet.

3.4 Övriga sanktioner för brott mot alkohollagen inom restaurangbranschen

Alkohollagens (459/68) bestämmelser om straff och övriga påföljder (81 - 97 § och 104 - 105 §) förblev i kraft då den nya alkohollagen trädde i kraft 1.1.1995.

De mest centrala bestämmelserna för förhindrandet av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet på restaurangbranschen återges nedan.

Det är förbjudet att mot arvode förmedla alkoholdrycker, om inte annat följer av alkohollagen eller av stadganden som utfärdats med stöd av den (AL 31 §).

Den som olovligen säljer eller på annat sätt mot ersättning eller gottgörelse överlåter eller mot arvode olovligen förmedlar, salubjuder eller saluhåller alkoholdrycker eller sprit, skall för förmedling av alkoholhaltigt ämne dömas till böter eller fängelse i högst två år (85 § 1 mom.).

Den som utan arvode förmedlar alkoholdrycker eller sprit till en person till vilken enligt 16 § alkohollagen (1143/94) alkoholdrycker inte får säljas skall för förmedling utan arvode av alkoholhaltigt ämne dömas till böter (85 § 5 mom.).

För olovlig försäljning av alkoholhaltigt ämne döms även innehavare av serveringstillstånd eller den som är anställd på ett serveringsställe och överlåter för utskänkning erhållen alkoholdryck att bortföras från serveringsstället eller i anslutning till det serverar annan än lagligen till detta levererad alkoholdryck (85 § 6 mom.).

Överlåter någon mot vederlag, som icke är större än det han själv har erlagt, tillfälligt till annan en ringa mängd alkoholdrycker, som han inköpt på alkoholbolagets utminuteringsställe eller lagligen infört till landet, äger allmänna åklagaren rätt att enligt prövning underlåta att åtala överlåtaren och domstolen rätt att lämna överlåtaren obestraffad (85 § 7 mom.).

Om någon olovligen innehar, transporterar eller försöker transportera alkohol i försäljningssyfte eller annan än lagligt framställd eller till landet införd alkoholdryck eller om person som fyllt aderton, men icke tjugo år innehar, transporterar eller försöker transportera stark alkoholdryck eller person under aderton år alkoholdryck, skall han för olovligt innehav av alkoholdryck dömas till böter eller till fängelse i högst två år (86 § I mom.).

Den som olovligen innehar, transporterar eller försöker transportera sprit skall för olovligt innehav av sprit dömas till böter eller till fängelse i högst två år (86 § 2 mom.).

Har det vid gärning som avses i 1 mom. varit fråga om en ringa mängd lagligt framställd eller till landet införd alkoholdryck, som vederbörande icke innehaft, transporterat eller försökt transportera i försäljningssyfte, och bör brottet även med beaktande av övriga omständigheter anses vara ringa, skall gärningsmannen för överträdelse, innefattande olovligt innehav av alkohol dömas till böter (86 § 3 mom.).

Gör någon till yrke eller vana att bedriva eller finansiera i 81 - 86 §§ avsedd brottslig verksamhet dömes till fängelse i minst sex månader (87 §).

Den som på något annat sätt än vad som ovan i 9 kap. alkohollagen bryter mot denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden, skall för alkoholförseelse dömas till böter (93 §).

Den ekonomiska nyttan av brott, som avses i denna lag, dömes förbruten på sätt i strafflagen är stadgat (94 §).

4 Ansökning om serveringstillstånd

Innan serveringen inleds måste restaurangen söka och få ett serveringstillstånd. Beroende på tillståndets omfattning är det antingen länsstyrelsen för orten där restaurangen är belägen eller social- och hälsovårdens produkttillsynscentral som beviljar tillståndet eller avslår ansökan. Från och med 1.1.2005 beviljas alla serveringstillstånd av ortens länsstyrelse.

Det är skäl att lämna in ansökan i god tid före restaurangens öppnande eller ett ägarbyte, då servering utan tillstånd eller på tillstånd som beviljats den föregående ägaren är lagstridigt. Restaurangen bör i regel vara färdig och de anmälda ändringarna gjorda innan tillståndsmyndigheten kan besluta om godkännande av serveringsstället. Tillståndet beviljas först då sökanden och serveringsstället har konstaterats fylla förutsättningarna för beviljandet av tillstånd.

Serveringstillstånd kan beviljas åt enskild person, företag eller samfund, vars verksamhetsområde är att bedriva förplägnadsrörelse.

Ansökningen om tillstånd görs på särskild blankett som fås från länsstyrelsen och Produkttillsynscentralen. Ur blanketterna framgår de dokument som skall fogas till ansökningen. Varje sökande skall i sin tillståndsansökan uppge FO-nummer. Den ifyllda blanketten jämte bilagor returneras till tillståndsmyndigheten, som begär utlåtande i ärendet bl.a. av polisen. Tillståndsbeslutet – också negativa – skickas i regel mot postförskott då även tillståndsavgiften uppbärs.

I ansökan skall nämnas:

1) sökandens namn, företags- och organisationsnummer eller personbeteckning eller födelsedatum samt kontaktinformation,

2) namnen på de personer som hör till den juridiska personens förvaltningsorgan, verkställande direktören, bolagsmännen i ett öppet bolag och de ansvariga bolagsmännen i ett kommanditbolag samt kontaktinformation och personbeteckningar eller födelsedatum,

3) namnen på den person som föreslås bli ansvarig föreståndare och dennes ställföreträdare samt deras personbeteckningar eller födelsedatum och kontaktinformation, samt

4) serveringsställets serveringstider, läge och kontaktinformation.

Till ansökan skall fogas

1) bolagsordningen, bolagsavtalet eller stadgarna för den juridiska personen samt senast fastställda resultaträkning och balansräkning,

2) samtycke av den ansvarige föreståndaren och dennes ställföreträdare till uppgiften samt handlingar som påvisar deras yrkesskicklighet,

3) en plan angående personalens storlek och uppgifter,

4) en plan angående avgränsning av serveringsområdet jämte ritningar, samt

5) andra utredningar om sökandens ekonomiska situation, organisation, personal, ansvariga föreståndare, antalet kundplatser samt serveringsstället och serveringsområdet som gäller förutsättningarna för beviljande av tillstånd och som tillståndsmyndigheten anser vara nödvändiga.

Tillståndsmyndigheten kan vid behov kräva tilläggsutredningar angående förutsättningar för beviljande av tillstånd, begränsning av tillståndet eller ställande av villkor som är nödvändiga med tanke på övervakningen och upprätthållandet av allmän ordning. (AF 21 § 1 mom.)

4.1 Under bildning varande bolag och övriga samfund

Under bildning varande aktiebolag, andelslag eller förening kan inte beviljas serveringstillstånd, då de juridiskt sett är handlingsdugliga först då registrering har skett. Ifall att tillstånd i dylika fall söks och erhålls i en privatpersons namn, skall tillståndsärendet ges till tillståndsmyndigheternas behandling ifall affärsverksamhet idkas i ett samfunds regi. Ett grundat öppet bolag eller ett kommanditbolag kan ansöka om tillstånd i eget namn efter det att grundanmälan för bolaget har inlämnats till registermyndigheten.

4.2 Serveringstillstånd för högst 4,7 procentiga genom jäsning framställda alkoholdrycker

Tillståndsansökan skickas till ortens länsstyrelse som behandlar och avgör ärendet. Efter att tillståndet har beviljats kan man i praktiken servera mellanöl, cider, genom jäsning framställda long drinkar och lättviner som innehåller högst 4,7 volymprocent alkohol. Det är inte tillåtet att servera färdigt blandade svaga alkoholdrycker, om man i framställningen har använt andra än genom jäsning framställda högst 4,7 procentiga alkoholdrycker.

4.3 Serveringstillstånd för alkoholdrycker över 4,7 volymprocent

Ansökan om att få servera alkoholdrycker över 4,7 volymprocent skall till 31.12.2004 skickas till Produkttillsynscentralen varefter alla serveringstillstånd avgörs av länsstyrelsen. Produkttillsynscentralen beviljar i praktiken två slags serveringstillstånd. Tillstånd att servera svaga alkoholdrycker, s.k. B-rättigheter, berättigar till att servera viner och andra alkoholdrycker som innehåller högst 22 volymprocent alkohol. Serveringstillstånd för samtliga alkoholdrycker, s.k. A-rättigheter, berättigar till att servera också starka alkoholdrycker

4.4 Grunder för beviljandet av tillstånd

Alkohollagen uppställer för serveringstillståndets beviljande följande kriterier, som även gäller för ägarbyten (AL 21 §):

· tillståndshavaren skall ha de ekonomiska och yrkesmässiga förutsättningar och besitta den tillförlitlighet som verksamheten kräver;

· serveringsstället skall vara lämpligt för restaurangbruk. Serveringsstället skall uteslutande vara i sökandens faktiska besittning och kunna övervakas av myndigheterna, samt

· serveringsområdets skall kunna övervakas effektivt.

Tillståndsmyndigheten övervakar iakttagandet av bestämmelserna också under den tid tillstånden är i kraft. Bestämmelserna om beviljande av tillstånd berör således också tidigare beviljade tillstånd, vid behov kan man ingripa i dessa med stöd av alkohollagens 22 § 1 mom.

4.4.1 Krav på verksamhetsområde

Sökandens verksamhetsområde skall i bolagsordningen eller bolagsavtalet eller i någon annan motsvarande handling anges vara drivande av restaurangrörelse (SHMb 162/98, 3 §).

4.4.2 Krav som berör sökanden

Serveringstillstånd beviljas en myndig sökande som inte har försatts i konkurs och vars handlingsbehörighet inte har begränsats och som har den tillförlitlighet som krävs för servering av alkoholdrycker. Sökanden skall dessutom ha behövliga ekonomiska och yrkesmässiga förutsättningar.

Tillförlitlighet och ekonomiska förutsättningar saknas, om

1) sökanden missbrukar rusmedel,

2) sökanden enligt utmätning eller annan utredning är oförmögen att svara för sina skulder,

3) sökanden under de senaste fem åren vid utövandet av sitt yrke eller annars har gjort sig skyldig till ett brott på vilket kan följa fängelse,

4) serveringstillstånd under de fem senaste åren permanent har återkallats hos sökanden eller en sammanslutning där sökanden har utövat bestämmande inflytande,

5) sökanden upprepade gånger eller i betydande grad har försummat att betala skatter eller andra offentliga avgifter, eller

6) sökanden har utövat bestämmande inflytande i en sammanslutning som under de fem senaste åren försatts i konkurs eller vars konkurs under nämnda tid har förfallit på grund av brist på medel,

och sökandens ovannämnda eller därmed direkt jämförbara tidigare verksamhet visar att sökanden är uppenbart olämplig att utöva serveringsverksamhet.

Yrkesmässiga förutsättningar saknas hos en sökande som inte för serveringsstället anmält en ansvarig föreståndare och ställföreträdare för denne vilka uppfyller de krav som enligt 21 b § ställs på dem.

Vad som ovan sägs om en sökande, gäller även den som på grundval av äganderätt, avtal eller andra arrangemang utövar bestämmande inflytande för sökandens räkning. (AL 21 a §)

4.4.3 Yrkesmässiga och tekniska förutsättningar

1) Krav som gäller den ansvarige föreståndaren och dennes ställföreträdare

Ett serveringsställe skall ha en ansvarig föreståndare och ett tillräckligt antal ställföreträdare för denne, vilka utses av innehavaren av serveringstillståndet. Den ansvarige föreståndaren och ställföreträdarna skall vara lämpliga för uppgiften och genom utbildning eller erfarenhet ha förvärvat tillräcklig yrkesskicklighet. Den ansvarige föreståndaren och ställföreträdarna skall vid sidan av innehavaren av serveringstillståndet se till att denna lag iakttas på serveringsstället.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs närmare om det undervisningsprogram och det av en restaurangläroanstalt utfärdat intyg som avses i 3 och 4 mom. (AL 21 b §)

2) Krav som gäller serveringsställen och serveringsområden

Serveringsstället skall vara lämpligt för restaurangbruk. Ett villkor för att serveringsstället och dess lokaler skall få användas för restaurangändamål är att de uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen. Serveringsstället skall uteslutande vara i sökandens faktiska besittning och kunna övervakas av myndigheterna.

På serveringsstället skall finnas en så stor personal som med beaktande av verksamhetens omfattning och art behövs för att övervakningen skall vara effektiv och ordningen upprätthållas effektivt. En plan angående personalens antal och uppgifter skall läggas fram för tillståndsmyndigheten.

På serveringsstället får alkoholdrycker serveras endast på ett av tillståndsmyndigheten godkänt serveringsområde där effektiv övervakning kan ordnas. Som serveringsområde får inte godkännas ett allmänt läktarutrymme som används för idrotts-, motions-, musik- eller andra jämförbara evenemang. Serveringsområdet skall märkas ut eller avgränsas på ett för kunderna tydligt sätt, om det inte annars klart kan urskiljas. Trafiken till och från serveringsområdet skall kunna kontrolleras effektivt. En plan angående avgränsning av serveringsområdet skall läggas fram för tillståndsmyndigheten.

Hälsoskyddsmyndigheternas godkännande att lokalen får användas som livsmedelslokal sker genom skilt beslut på basen av näringsidkarens anmälan (Hälsoskyddslagen 13 § 1 mom. och 15 §). Ur anmälan och beslutet skall framgå att lokalen används som förplägnadsrörelse.

4.4.4 Krav som ställs på serveringsställets läge

Serveringsstället skall vara så beläget att serveringsverksamheten inte medför orimliga olägenheter för boendemiljön, den allmänna ordningen, samhällsservicen eller andra funktioner. Störningsfaktorerna skall bedömas utgående från erfarenheterna av serveringsverksamhet som tidigare bedrivits på samma ställe (SHMb 162/98, 8 §).

Tillståndsmyndigheten kan begränsa serveringstiden, serveringsområdet, de typer av alkoholdrycker som får serveras eller antalet kundplatser eller uppställa sådana villkor som behövs för övervakningen av serveringen och upprätthållande av ordningen, om förutsättningarna för serveringstillstånd i övrigt uppfylls men det på grund av serveringsställets läge eller andra speciella omständigheter samt med beaktande av tillståndsinnehavarens enligt 21 c § framlagda planer är uppenbart att serveringen inte skäligen kan övervakas.

Tillståndsmyndigheten kan förvägra serveringstillstånd eller begränsa serveringstiden, serveringsområdet, de typer av alkoholdrycker som får serveras eller antalet kundplatser eller uppställa sådana villkor som behövs för övervakningen av serveringen och upprätthållande av ordningen, om

1) serveringstillstånd söks för ett ställe i anslutning till eller i omedelbar närhet av lokaler som huvudsakligen är avsedda för eller används av barn eller ungdomar eller för ett ställe där det bedrivs näringsverksamhet vars huvudsakliga målgrupp är barn och ungdomar,

2) serveringstillstånd söks för ett idrottsevenemang eller för en tillställning som är avsedd för hela familjen eller vars deltagare till stor del är barn och ungdomar,

3) serveringstillstånd söks för lunchservering som en arbetsgivare ordnar för sina arbetstagare, eller om

4) serveringsstället är beläget så att tillståndsmyndigheten utifrån erhållna utredningar och utlåtanden har anledning att misstänka att serveringsverksamheten stör eller har andra negativa konsekvenser för boendemiljön, allmän ordning och säkerhet eller för samhällets service och funktioner. (AL 21 d §)

Ändamålsenligheten i ett serveringsställes läge bedöms då ansökan behandlas. Läget kan ändå visa sig vara oändamålsenligt också efter att serveringstillståndet har beviljats. Om verksamheten enligt polisen, kommunala myndigheter eller grannar orsakar olägenhet i omgivningen kan tillståndsmyndigheten vidta åtgärder enligt alkohollagens 22 §.

4.5 Tillfälliga serveringstillstånd

Ett tillfälligt serveringstillstånd kan beviljas för en tillställning, vars varaktighet noggrant fastställts på förhand. Tillståndet kan dock beviljas för högst en månad. Serveringstillstånd kan även beviljas för viss tid om det finns särskilda skäl att kontrollera att sökanden har de förutsättningar som behövs och den tillförlitlighet som krävs för verksamheten eller om restaurangens verksamhet är av temporär natur. Tillstånd för viss tid kan beviljas för högst ett år (AL 21 §).

Kraven på yrkesskicklighet, personal och ändamålsenligheten i serveringsställets läge är de samma för beviljande av såväl tillfälliga som tillsvidare gällande tillstånd.

Då ansökan behandlas bedöms tillställningens karaktär, platsens ändamålsenlighet och serveringsarrangemangen. Tillstånd beviljas inte för idrotts-, kultur- och fritidsevenemang som samlar familjer och ungdom i stor omfattning. Då man beviljar tillfälliga tillstånd fäster man också i övrigt särskild uppmärksamhet vid evenemangets art och omfattning samt serveringsarrangemangen och förutsättningarna att effektivt handha övervakningen av serveringen och ordningen under evenemanget. Ett tillfälligt serveringsställe skall avgränsas klart och entydigt. Avgränsningen skall göras så att en serverad alkoholdryck inte kan föras bort från det övervakade serveringsområdet. I anslutning till ansökan skall åt tillståndsmyndigheten presenteras planer angående serveringsområdets avgränsning samt personalens storlek.

Tillståndsmyndigheten kan begränsa antalet kundplatser så att okontrollerbara situationer inte kan uppstå. Beviljandet av tillstånd kan förutsätta att den sökande ordnar sittplatser för merparten av kunderna.

Den sökande måste påvisa att man ordnat med tillräckliga sanitetsutrymmen för det tillfälliga serveringsstället. Den sökande måste i regel ordna med egna sanitetsutrymmen, och publiktillställningens allmänna sanitetsutrymmen räknas inte den sökande till godo.

Alkoholdryckerna till ett tillfälligt serveringsställe skall alltid inköpas på det tillfälliga tillståndets nummer även ifall tillståndshavaren på samma ort skulle ha en restaurang med tillstånd i kraft tillsvidare.

Då verksamheten på det tillfälliga serveringsstället har avslutats skall en rapport som görs på blanketten för kvartalsrapport över förplägnadsförsäljningen skickas till länsstyrelsen senast tio dagar efter tillställningen. De alkoholdrycker som efter tillställningen blivit kvar i lager kan flyttas till ett annat serveringsställe eller returneras till partiförsäljaren (se avsnitt 1.4).

4.6 Återtagning av ansökan

Om en ansökan som skickats till Produkttillsynscentralen återtas innan ärendet är slutbehandlat är behandlingsavgiften hälften av den avgift som annars skulle ha uppburits (SHMs förordning 1440/2001). Avgifterna som uppbärs för tillståndsärenden som behandlas av länsstyrelsen fastställs enligt avgiftsbeslut av inrikesministeriet. Tillståndsmyndighetens beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstolen.

4.7 Ändringar gällande tillståndsinnehavare och affärsplats

4.7.1 Ändringar i bolagets ägar- och förvaltningsförhållanden

Om det sker väsentliga förändringar i ägandeförhållandena hos ett bolag eller samfund som har beviljats serveringstillstånd, eller om bestämmanderätten i detsamma har väsentligen förändrats, skall om förändringarna anmälas inom två veckor till den myndighet som har beviljat serveringstillståndet (SHMb 162/98 6 § 3 mom.).

4.7.2 Namnändringar

Om tillståndshavarens namn eller affärsställets namn ändras, skall detta alltid meddelas tillståndsmyndigheterna till kännedom. Tillståndsmyndigheten inför ändringarna i tillståndsregistret, vars riktighet är av betydelse bl.a. för varuleveranser och för uppbörden av tillsynsavgifter.

4.7.3 Ändring av affärsplats och ägarbyten

Serveringstillstånd för alkoholdrycker är företags- och affärsställesvisa. Om tillståndshavaren vill flytta verksamheten till en ny affärslokal måste han ansöka om ett nytt serveringstillstånd till lokalen.

Då serveringsstället byter ägare kan den som fortsätter verksamheten inte servera alkoholdrycker innan han ansökt om och beviljats ett serveringstillstånd. Om den nya företagaren skaffar och serverar alkoholdrycker på det tillstånd som företagaren som avstod från affärsverksamheten hade är det fråga om olaglig servering, som kommer att utredas av tillståndsmyndigheten och eventuellt undersökas som ett brott.

4.8 Behandlingstider

Ansökan skall göras i god tid, då dess behandling inklusive utlåtanden som begärs av olika myndigheter tar tid. De genomsnittliga behandlingstiderna på Produkttillsynscentralen är:

En månad:

· förlängd serveringstid

· tillfälliga serveringstillstånd

· beviljandet av tillstånd då ägaren byts

Fyra månader:

· nya serveringstillstånd

I vissa fall kan ansökan kräva längre tid än genomsnittet. I länsstyrelserna är den genomsnittliga behandlingstiden i tillståndsfrågor i allmänhet mindre än en månad.

5 Tillstånds- och tillsynsavgifter

Myndigheterna uppbär avgifter för de beslut de gör samt en årlig tillsynsavgift för tillsynen av serveringen. Förfarandet baserar sig på en princip i lagen om grunderna för avgifter till staten, enligt vilken den som förorsakar arbetet betalar de därtill anslutna kostnaderna. Avgifterna kan utmätas utan dom eller beslut (L om grunderna för avgifter till staten 11 § 2 mom.). Betalningsskyldig som anser att ett fel har begåtts i fastställandet av en avgift kan inom sex månader från det att avgiften påfördes yrka på rättelse hos den myndighet som har påfört avgiften. Ändring i ett beslut på ett rättelseyrkande får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

5.1 Tillsynsavgifter

Av dem som innehar serveringstillstånd uppbärs årligen för varje affärsställe en tillsynsavgift, vars storlek beror på föregående års beräknade eller uppskattade inköp omvandlade till 100-procentig alkohol.

Produkttillsynscentralens tillsynsavgifter är:

Alkoholdrycksinköp liter per år	Avgiftens storlek

0 - 100	84 €
101 – 2 000	170 €
2 001 – 10 000	340 €
över 10 000	670 €

Av en ny tillståndshavare uppbärs ingen tillsynsavgift under det första kalenderåret.

Länsstyrelsens tillsynsavgifter fastställs av inrikesministeriet. Dessa tillsynsavgifter är:

Serveringsmängd liter per år	Tillsynsavgift

0 ‑ 49 999	176 €
50 000 – 99 999	265 €
100 000 eller mera	353 €

Av en ny tillståndshavare uppbärs ingen tillsynsavgift under det första kalenderåret.

5.2 Tillståndsavgifter

Produkttillsynscentralen uppbär följande avgifter för beslut om servering (också för avslag):

	Normal hand-läggningsavgift	Nedsatt avgift

Serveringstillstånd	500 €	340 €
Tillfälligt tillstånd till evenemang	340 €	170 €
Eller då serveringsområdet har över 200 kundplatser	500 €	340 €
Tillstånd till förlängd serveringstid	170 €	nedsätts ej
Annat tillstånd som gäller servering Avgift för anmälan om ändring av serveringsområdet	170 €	84 € 60 €

Den nedsatta avgiften som nämns i tabellen uppbärs då sökanden från tidigare har ett annat tillstånd som Produkttillsynscentralen har beviljat. Nedsättningen kan ändå vara högst så stor som den avgift som tidigare har uppburits.

Den nedsatta avgiften tillämpas också då sökanden samtidigt ansöker om två eller flera tillstånd. Av sökanden uppbärs då den större avgiften icke-nedsatt och för de andra tillstånden nedsatta avgifter.

Vid ärende som gäller ändring av befintligt tillstånd, godkännande eller tillståndsvillkor uppbärs 84 € i avgift.

Då ansökan avslås uppbärs samma avgift som för ett beviljande beslut.

Om en ansökan som skickats till Produkttillsynscentralen återtas innan ärendet är slutbehandlat är behandlingsavgiften hälften av den avgift som annars skulle ha uppburits av sökanden.

Länsstyrelsen uppbär följande avgifter för beslut

Serveringstillstånd (högst 4,7 vol-%)	176 €
Tillfälligt tillstånd - inkluderar tillsynsavgift	176 €
Beslut om förlängd serveringstid	141 €
Tillstånd till ändring av serveringsområde Avgift för anmälan om ändring av serveringsområdet	88 € 60 €

6. KONTAKTUPPGIFTER

Social‑ och hälsovårdens produkttillsynscentral (STTV)

tel. (09) 3967 270

STTV:s internet-hemsida: www.sttv.fi

Telefax

Alkoholadministrativa avdelningen (09) 3967 2799

Produkttillsynsenheten (09) 3967 2798

Allmänna avdelningen (09) 3967 2797

Postadress Besöksadress

PB 210 Sparbankskajen 2 A

00531 Helsingfors 00530 Helsingfors

Länsstyrelserna

Länsstyrelsen i Södra-Finlands län:

PB 150, Birger Jaarlinkatu 15

13101 Tavastehus

tel. 020 516 121

fax 020 516 2098

PB 110, Bangårdsgatan 9

00521 Helsingfors

tel. 020 516 121

fax 020 516 3198

PB 301, Salpausselänkatu 22

45101 Kouvola

tel. 020 516 121

fax 020 516 4045

Länsstyrelsen i Västra-Finlands län:

PB 22, Självständighetsplatsen 2

20801 Åbo

tel. 020 517 121

fax 020 517 2013

PB 129, Satakunnankatu 5

28101 Björneborg

tel. 020 517 151

fax 020 517 5004

PB 41, Cygnaeuksenkatu 1

40101 Jyväskylä

tel. 020 517 141

fax 020 517 4242

PB 346, Uimalankatu 1

33101 Tammerfors

tel. 020 517 131

fax 020 517 3600

PB 200, Wolffsvägen 35

65101 Vasa

tel. 020 517 161

fax 020 517 6062

Länsstyrelsen i Östra-Finlands län:

PB 50‑51, Raatihuoneenkatu 5

50101 St Michel

tel. 020 516 161

fax 020 516 6055

PB 1741, Hallituskatu 12-14

70101 Kuopio

tel. 020 516 171

fax 020 516 7059

PB 94, Torikatu 36

80101 Joensuu

tel. 020 516 181

fax 020 516 8056

Länsstyrelsen i Uleåborgs län:

PB 293, Linnankatu 1

90101 Uleåborg

tel. 020 517 181

fax 020 517 8244

Länsstyrelsen i Lapplands län:

PB 8002, Valtakatu 2

96101 Rovaniemi

tel. 020 517 171

fax 020 517 7730

Ålands Iandskapsstyrelse (serveringstillstånd)

PB 60

22101 Mariehamn

tel. (018) 250 00

fax (018) 191 55

Länsstyrelsen på Åland (utminutering och reklam)

PB 58

22101 Mariehamn

tel. (018) 6350

fax (018) 198 72

7. Bestämmelser

7.1 Lagstiftning

· Alkohollagen: §§ 1-64 (AL1143/94 och 764/02), §§ 81-97 och 104-105 (459/68)

· Förordning om alkoholdrycker och sprit (AF1344/94 och 1207/02)

· Förordning om inkvarterings- och förplägnadsrörelser (727/91)

· Social- och hälsovårdsministeriets förordning om de yrkesmässiga förutsättningar som gäller ansvariga föreståndare för serveringsställen för alkoholdrycker samt dessas ställföreträdare (1371/02)

· Statsrådets förordning om förlängning av serveringstiden för alkoholdrycker (1208/02)

· Social‑ och hälsovårdsministeriets förordning om social- och hälsovårdens produkttillsynscentrals avgiftsbelagda prestationer (SHMF 1440/2001 och 1369/02)

· Inrikesministeriets förordning om avgifterna för länsstyrelsens prestationer (1137/02)

7.2 Social‑ och hälsovårdsministeriets beslut

· Social‑ och hälsovårdsministeriets beslut om reklam och andra säljfrämjande åtgärder för starka alkoholdrycker samt om givandet av produktinformation (SHMb 841/95)

· Social‑ och hälsovårdsministeriets beslut om beviljande av serveringstillstånd för alkoholdrycker och om serveringsverksamhet (SHMb 162/98)

7.3 Produkttillsynscentralens anvisningar

· Kommersiell import av alkoholdrycker för servering (anvisning 31.12.2001)

· Anvisningar om reklam för alkoholdrycker (2/02/99)